Usch, nu har Emelie lyckats lura mig till detta igen. Håll tummarna för att jag håller bloggen levande mer än två dagar den här gången.
Fortfarande kvar i stora staden, och längtar fortfarande hem till papi, kakan och hunden! Jag kommer nog alltid vara pappas flicka, oavsett hur gammal jag blir och hur långt det är mellan oss. Funderar skarpt på att gadda in "Daddys little monster". Måste bara fundera liiiiite till. Egentligen rätt ovanligt att jag funderar på nåt med tanke på mina vanvettiga impulsidéer. Men men, saker och ting brukar ordna sig i alla fall.
Jag saknar även Fredrik och Ämli, riktigt mycket ibland också! Och var inte alltför mallig nu Lugers! :)
Har nyss tittat på "So you think you can dance", jag är lite smått kär i Legacy måste jag erkänna. Finfin pojk det där.
Ehm, nu har jag just kommit fram till varför jag alltid ger upp bloggandet. Jag kommer ju aldrig på något vettigt att skriva!
onsdag 13 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
Hej! Roligt att se att du lever och verkar må bra. Kramar/Ulrika med galningar.
Skicka en kommentar